Sökresultat:
241 Uppsatser om Förstärkta gymnasieprogram - Sida 1 av 17
Yrkesförberedande gymnasieprogram : En dokumentanalys av skapandet av elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram
ProblemomrÄdet för denna studie grundas i statistik som visar pÄ att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen pÄ ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vÄrd och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanstÀllning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsomrÄde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.
Kostvanor som har betydelse för karies : en jÀmförelse mellan elever vid yrkesinriktade och högskoleförberedande gymnasieprogram
Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige med anvÀndning av en enkÀt som bestod av 32 frÄgor.Det skulle bÄde finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram pÄ de skolor som deltog. Sextio elever frÄn respektive gymnasieinriktning skulle ingÄ i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 Är att delta frÄn tvÄ skolor. Resultatet baserades pÄ 118 besvarade enkÀter, 60 frÄn de yrkesinriktade- och 58 frÄn de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.
Portfolio Ăr portfolio en möjlig metod pĂ„ yrkesprogram
Portfolio Ăr portfolio en möjlig metod pĂ„ yrkesförberedande gymnasieprogram?.
Samma kursplan för alla? - En undersökning av svenskÀmnet pÄ olika gymnasieprogram
Denna uppsats behandlar frÄgan kring vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med att svenskÀmnet följer samma kursplan pÄ alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lÀrare undervisar pÄ olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskÀmnet pÄ de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkÀter samt lÀrarintervjuer. Min slutsats Àr att oavsett om gymnasiet ska behÄlla systemet dÀr alla program lÀser samma svenskÀmne, eller Àmnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjÀlpa lÀrare att fokusera pÄ innehÄllet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra Ànnu mer att Àmnets innehÄll bör anpassas efter studieinriktning.
Kalla det yrke!
Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar pÄ gymnasienivÄ. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivÄ pÄ nationella gymnasieprogram inom tvÄ kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att anvÀnda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvÀgar kvinnor och mÀn vÀljer, speciellt pÄ gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de tvÄ undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer Àn vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhÄllande Äterspeglar sig ocksÄ i de löneskillnader som Äterfinns för mÀn och kvinnor i arbetslivet.
Gymnasieungdomars val och motivationskÀllor : Skola, gymnasieprogram samt dagliga studiemotivatorer
De yttre och inre motivatorer i, sĂ„vĂ€l som lĂ„ng- och kortsiktiga planer och mĂ„l som pĂ„verkar oss att göra de val vi gör varierar frĂ„n person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn pĂ„ de faktorer som pĂ„verkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de sjĂ€lva sĂ„g som drivkrafter för sina studier. Ă
ttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 mÀn, i Ärskurserna 1, 2, och 3 studerande pÄ yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara pÄ en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. Skolvalen föreföll baserade pÄ liknande omstÀndigheter för deltagarna, i första hand bekvÀmlighetsskÀl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utstrÀckning pÄ grund av intresse och/eller framtidsplaner. De mÄlbilder deltagarna satt upp varierade och hade i mÄnga fall Àndrats under gymnasietiden vilket kan tyda pÄ att gymnasievalen gjorts i för tidig Älder för vissa individer..
Att gÄ mot strömmen. Varför flickor vÀljer mansdominerade gymnasieprogram
FÄ flickor gör ett otraditionellt val och vÀljer ett mansdominerat
gymnasieprogram. Vad Àr det dÄ som fÄr dessa flickor att gÄ mot strömmen?
Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ varför flickor söker till mansdominerade
gymnasieprogram. VÄrt syfte har brutits ned i fem frÄgestÀllningar rörande
social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation
och framtiden. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod baserad pÄ
intervjuer med sju kvinnliga respondenter frÄn Ärskurs ett pÄ bygg-, el- och
fordonsprogrammet.
LÀs- och skrivsvÄrigheter : Elevers upplevelser av sin studiesituation pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program
 Den hĂ€r studien vill synliggöra elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras situation pĂ„ yrkesÂförberedande gymnasieprogram. Studien Ă€r baserad pĂ„ kvalitativa halvstruktuÂrerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever frĂ„n skola, familj och kamraÂter. Ett tydligt reÂsultat i denna studie Ă€r brist pĂ„ information frĂ„n lĂ€rare till elever om tillgĂ€ngliga kompenserande hjĂ€lpmedel. I slutsatsen presenteras förslag pĂ„ utvecklingsprojekt mellan beÂrörda parter i skolan för att förbĂ€ttra mĂ„luppfyllelsen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd..
Ungdomars val av gymnasieprogram - en studie av motiv och instÀllning hos elever pÄ omvÄrdnadsprogrammet
Min avsikt med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka motiv och vilken instÀllning som ligger bakom valet av gymnasieprogram i Ärskurs nio, mer specifikt omvÄrdnadsprogrammet. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vilken information som har haft mest betydelse för eleverna vid valet samt undersöka vilka framtidsplaner eleverna har. De metoder jag har anvÀnt i min undersökning Àr kvalitativ och kvantitativ metod. Data samlades in frÄn elever i Ärskurs ett, i tre klasser frÄn olika skolor i södra Sverige. Resultatet har sedan sammanstÀllts och jÀmförts med tidigare teorier och undersökningar inom samma ÀmnesomrÄde.
Fysisk aktivitet - om Ärskurs 9-elevers sjÀlvskattade kondition och gymnasieval
Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i Ärskurs 9 har för sjÀlvskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras sjÀlvskattade kondition pÄverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar Àven upp betydelsen av fysisk aktivitet och instÀllning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter pÄ hÀlsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. DÄliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmÄr personen ifrÄga att avstÄ frÄn att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förvÀntar sig ett negativt resultat.
SamförstÄnd eller motstÄnd? : En jÀmförelse av uppbackningar i samtal mellan pojkar frÄn teoretiska och praktiska gymnasieprogram
The aim of this examination paper is to investigate the use of linguistic feedback among male senior high school students. Two groups consisting of male students preparing for ensuing studies, and two groups consisting of male students taking vocational studies, was interviewed in four separate interviews. By comparing how these four groups used linguistic feedback in conversation noticeable differences has been identified. For example, the boys preparing for ensuing studies used linguistic feedback the most. Also, all interviewed groups used linguistic feedback the most when they agreed with each other.
Pojkars lÀsvanor - en jÀmförande studie
Syftet Àr att undersöka ett antal pojkars lÀsvana, lÀsbakgrund och instÀllning till lÀsning för att fÄ en bild av i vilken utstrÀckning dessa faktorer pÄverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som anvÀnts i arbetet Àr en kvantitativ enkÀtundersökning och resultatet baseras pÄ 78 enkÀtsvar frÄn pojkar som gÄr första Äret pÄ gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under vÄren 2011. I enkÀten fick pojkarna svara pÄ frÄgor rörande deras lÀsvanor pÄ fritiden, deras lÀsbakgrund och deras instÀllning till lÀsning, i de flesta fall utifrÄn redan givna svarsalternativ.
Enligt den bakgrundslitteratur som anvÀnts, Àr förekomsten av lÀsande förebilder, förÀldrarnas höglÀsning för barnen, samt lÀngden pÄ förÀldrarnas utbildning viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀsutveckling och förmÄga till goda studieresultat.
Omval pÄ gymnasiet, varför?
 Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval pÄ gymnasiet. Uppsatsen Àr baserad pÄ kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval pÄ gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet pÄ frÄnfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte frÄn ett gymnasieprogram var osÀkerhet, dÄlig organisation, boende pÄ annan ort, obekvÀmt boende, Ängrat sitt yrkesval, tröttnat pÄ Àmnen pÄ programmet, ointresse, lÄgt studietempo samt otillrÀcklig kunskap om sig sjÀlv och om programmet. SkÀlen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osÀkerhet och kamrater.
GymnasielÀrares uppfattningar om anpassad undervisning i naturkunskap A
Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.
?Att ta det sÀkra före det osÀkra? - AngÄende undantagsbestÀmmelsen i betygsÀttningen pÄ SkÄnes förstÀrkta gymnasieprogram
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undantagsbestÀmmelsen vid betygssÀttning, ocksÄ kÀnd som pysparagrafen, anvÀnds pÄ gymnasieskolor som erbjuder förstÀrkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i SkÄne. VÄr metod Àr att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer pÄ nio av de tio gymnasieskolor i SkÄne som vi varit i kontakt med. VÄra resultat visar att undantagsbestÀmmelsen ofta anvÀnds pÄ ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjÀlpmedel och inte som ett sÀtt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rÀttssÀkerhet för mÄnga elever, dÄ elever som har rÀtt att omfattas inte gör det, och riskerar att fÄ ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivÄ, sÀrskilt dÄ vÄr studie visar att undantagsbestÀmmelsen frÀmst anvÀnds för att godkÀnna elever, och inte pÄ de högre betygsnivÄerna..